Quinoasallad

Jag kom plötsligt ihåg att jag för åratal sen, på glutentiden, tyckte att tabbouleh var riktigt gott. Inspirerad av det gjorde jag en lite liknande sallad med quinoa igår.

För två:
2 portioner kokt svart quinoa
1 stor tomat
¼ gurka
100 g fetaost
½ kruka persilja
olivolja
pressad citron
½ vitlöksklyfta
svartpeppar, salt

Börja med att koka quinoa och låt svalna. Tärna tomat, gurka och fetaost fint. Hacka persilja och blanda ner allt i quinoan. Gör en dressing av olivolja, citron och finhackad vitlök och häll över salladen. Salta och peppra efter smak. Blanda om och låt gärna stå och dra en stund före servering.

Vi åt med ugnsbakad lax och en smetana med citron som blivit över från en tidigare middag; passade utmärkt.

Jordnötsrutor

Det finns bra dagar och det finns sämre dagar. De bra dagarna kan Arve sova ett par timmar åt gången i sin barnvagnsinsats och jag får tid att koncentrera mig på annat en liten stund - som att baka jordnötskakor. De här blev farligt goda och påminner om Snickers i smaken, fast utan allt sötslisk förstås.

Mandelbotten:
1½ dl mandel
3 äggvitor
½ dl rörsocker

Fyllning:
¾ burk osötat jordnötssmör
4 färska dadlar
½-1 dl osaltade jordnötter
100 g mörk choklad

Börja med mandelbotten. Hacka mandeln fint i matberedare, vispa äggvitorna till hårt skum, blanda ner sockret med mandeln och vänd försiktigt ner äggvitorna till en fluffig smet. Bred ut på bakplåtspappersklädd plåt och grädda i 175° varm ugn i ca 20 minuter. Ta ut och låt kallna.

Kärna ur och finhacka dadlarna så att de blir som en smet och blanda med jordnötssmöret - är det kallt och hårt går det bra att värma försiktigt på platta eller i mikro för smidigare konsistens. Bred ut över mandelbotten. Hacka jordnötterna grovt, strö ut över kakan och tryck ner lite så att de fastnar. Smält sist chokladen och ringla över kakan. Skär upp i rutor.

Budapestrulle no sugar added

Jag inspirerades av Raringen och gjorde en sockerfri budapestrulle i söndags. Den blev kanongod! Botten blev liksom rejälare och håller ihop mycket bättre än en vanlig nötmaräng med massor av socker som "smälter bort" efter ett tag. Den här blev tvärtom bara bättre av stå till sig nån dag och mjukna. Så här gjorde jag:

Botten:
6 st äggvitor
100 g hasselnötter (ca 2 dl)
1 dl mandelmjöl
2 msk kakao
½ msk kokossocker

Fyllning:
3 dl vispad grädde
2 mandariner/clementiner

Sätt ugnen på 175 grader. Hacka nötterna i matberedare så att de blir ganska finmalda. Vispa äggvitorna till fast skum och blanda ner kokossockret mot slutet (går lika bra att utesluta). Blanda nötter, mandelmjöl och kakao och sen vänd försiktigt ner det i äggvispet. Bred ut smeten på ett bakplåtspapper och grädda i ugnen 15-20 min. När botten är klar så vänd över den på ett nytt bakplåtspapper och dra bort det gamla pappret direkt innan det fastnar. Låt svalna under bakduk.

Nygräddad och vänd.

Vispa grädde och skär mandarinklyftor i mindre delar. Rör ner frukten i grädden och bred ut över botten. Rulla ihop, klart! God att serveras på en gång, men den vinner som sagt på att göras i förväg. Himla praktiskt att inte behöva stå i sista minuten om man vet att man får fikabesök.

Leversnacks

Av de två inom paleovärlden alltid högst prisade livsmedlen och vitaminbomberna: ägg(gula) och lever, har jag inga problem att äta mycket av den första, medan den andra är lite trixigare. Leverpastej av de bästa märken jag hittar brukar jag äta, jag tänker att fördelarna uppväger nackdelarna med tillsatser, socker och konserveringsmedel, men det är ju tyvärr ändå mikroskopiska mängder lever man får i sig den vägen. Ibland lagar jag nån middagsrätt med kycklinglever eller blandar mald lever med älgfärs, men det blir alldeles för sällan eftersom det helt ärligt är svårt att få det särskilt gott. Lever passar liksom inte till nånting utan är bara gott utan smaksällskap.

Men jag har kommit på ett knep. Lever tillagad på låg ugnsvärme i många timmar kan ätas ensamt som snacks och smakar tusen gånger bättre och ganska annorlunda mot den färska varianten. Jag börjar med att ta en bit färsk kalv/ungnötlever och skär den i centimetertjocka skivor. Saltar på båda sidor, lägger på ugnsgaller med en långpanna under för att fånga upp dropp, och sätter in i ugnen på ca 75°-100°. Det tar några timmar och jag brukar vända på bitarna en gång ungefär halvvägs, och vill man få ännu torrare yta kan man ställa ugnsluckan på glänt med t.ex. en träslev en stund eller hela tiden (eller köra varmluft om man har sån förstås - jag vill ha ny spis!).

När bitarna är torra på ytan och känns seghårda men inte helt kruttorra inuti är det bara att ta ut dem och skära i munsbitar. De som äts upp inom några dagar lägger jag i kylen och resten hamnar i en burk i frysen, där jag brukar gå och plocka och äta några bitar direkt medan de är frysta bara för att det är gott. Vitaminpiller i sin bästa form.

Liknande recept finns det förresten många om man googlar "torkad lever", men var beredd på att alla är tänkta som hundgodis. Haha.

Senapskok

Bland det bästa med julen är ju julskinka med mängder av näsbrännestark senap på. Mycket styrka och mycket smaksättning ska det vara, ungefär så långt ifrån Slotts man kan komma (att bara ha ätit korvståndssenap och påstå att man inte tycker om senap är som att bara ha smakat burkchampinjoner och säga att man inte tycker om svamp). I år blev det två sorter, en äppelsenap som jag gjort förut och vet uppfyller mina krav, och en whiskysenap av lite annan typ men som jag hoppas också ska klara ribban. Det tårades i alla fall i ögonen som när man skär lök när jag vispade ihop den.

På avsvalning. Det är verkligen superenkelt att göra egen senap, och så brukar folk bli väldigt imponerade av det och tycka att man nästintill åstadkommit underverk. För att alla fått för sig att det är svårt och krångligt gissar jag - det trodde jag också innan jag hade testat.

Mjölfri blodpudding

Det var Julia som fick mig att inse att man kan göra sin egen blodpudding, jag hade liksom inte tänkt på det förut. Tack!

Jag tycker inte om att använda stora mängder ens av bra, glutenfritt mjöl som kokosnöt, ris, bovete osv. då min mage inte klarar av det, och näringsvärdet är väl aldrig det bästa, så nu fick det bli improvisation på hög nivå. Jag fick till det riktigt bra! Det här receptet från Ica använde jag som grund och den kryddningen var lite annorlunda än den som man är van från köpesblodpudding, så smaken blev följaktligen lite annars, men väldigt god. Vill man ha den klassiska smaken är det ju enkelt att byta ut kryddorna bara.

4 portioner

1 gul eller röd lök
1 syrligt äpple
späck, smör och/eller baconfett, totalt ca 50 g
5 dl nötblod
1 dl buljong
1 msk rårörsocker
6 medelstora kalla, kokta potatisar
2 msk Fiberhusk
1/2 krm malen nejlika
1 krm malen kryddpeppar
1 tsk finstött mejram
1/2 msk salt
1 krm peppar

Sätt ugnen på 200°. Skala och finhacka löken. Fräs den mjuk i smör och tillsätt sen fettet och sockret som får smälta ner och blandas i samma panna. Skala och skär äpplet i små tärningar. Vispa upp blodet med buljongen, alla kryddor, Fiberhusk och äpple. Mosa potatisarna noga (jag använde en gaffel, men en potatispress hade nog varit bäst) och blanda ner dem, och häll sist i fettet med lök och socker. Häll smeten i en bakpappersklädd avlång kak/brödform, ställ i vattenbad och grädda i ugnen i 75-90 minuter.

Skiva upp blodpuddingen och stek i smör. Servera med knaperstekt bacon och lingon.

Ända in i kaklet

Nu gäller det att skynda sig innan frosten kommer på allvar vilken natt som helst, så jag plockade snabbt av alla krusbär som med lite god vilja kunde kallas mogna. Bättre än att de fryser bort på buskarna tänker jag. Det blev en stor påse till frysen och en stor skål till mamma. På nåt sätt är det ju tänkt att det ska rymmas abnorma mängder älgkött i våra frysar också, men fråga mig inte hur det ska gå till. Och jag som tänkte köpa ett helt lamm lite längre fram i höst. Vi får väl leva på enbart älg och bär i några månader så kanske.

Det ser förresten nästan ut som nyplockade svarta oliver på den här bilden. Gillar!

Spannmålsfritt rostbröd

Ett bröd som smakar bröd, som kan skäras i perfekt tunna skivor utan att smula en enda smula och som blir om möjligt ännu godare av att rostas. Full pott!

Jag utgick från det här receptet på rostbröd från Marianns blogg.

14-18 skivor

Ingredienser:
10-12 ägg beroende på storlek
50g smält normalsaltat smör
ev 1 tsk salt
1,5-2 dl kokosnötsmjöl
1-2 tsk bakpulver

Gör så här
Vispa äggen pösigt och häll i det smälta smöret och ev saltet blanda runt och till sist de torra ingredienserna. Häll i en smord form (ev bröad med sesamfrön) eller klä en aluminiumform med smörpapper och häll smeten i, toppa med sesamfrön.
Grädda i mitten av ugnen i 175 grader i 30-40 minuter, man får känna lite på brödet.

Jag tog 10 ägg (ganska stora), den mindre mängden kokosnötsmjöl, salt och 2 tsk bakpulver, hoppade över sesamfröna och så la jag till:

1 msk Psyllium/Fiberhusk
1 msk linfrön
¾ dl mandelmjöl
1 dl Fibrex

Mycket mera torrvaror än i originalet alltså, men jag tycker verkligen inte om den omelettiga äggsmaken som blir av de flesta mjölfria/LCHF-recept, och när det smakar mycket kokosnötsmjöl tycker jag inte heller om. Smeten blev i alla fall bra i konsistensen, segt "klickbar" liksom. Jag har efter flera års experimenterande lärt mig precis hur det ska vara för att bli bra, men det är himla svårt att beskriva.

Jag gräddade mitt bröd i bakpappersklädd form i 45 minuter och sen - vavavooom! Tunna rostade skivor med smör som smälter och flera lager ost blev sällskapet till kvällsteet igår. Jag påmindes om små högtidsstunder under barndomen när mamma hade nybakat rostbröd, som liknade det här mycket i smaken, och vi åt det just så här med smör och ost till teet.

Pause - play

Det märks att mitt immunförsvar inte är riktigt vad det brukar vara. I sommar när vi var i Brännäs och det var mycket mygg fick jag flera små röda prickar av myggbetten som satt i i nån halvtimme och till och med kliade lite. I vanliga fall blir jag biten men märker inte alls av det efteråt, jag har inte fått ett myggbett sen tidiga tonåren, så det var ju ett litet otrevligt återseende. Och så nu; jag har varit totalt utslagen av en förkylning i två dagar. Sådär med halsont, öronont, huvudvärk, lätt feber, rinnande näsa, brain fog, total kraftlöshet och fruktansvärd muskelvärk i benen så att jag stapplat som en 80-åring i trapporna och inte kunnat ta mig varken upp eller ner utan att dra mig fram med hjälp av ledstången (berodde nog på mitt styrkepass alldeles innan jag upptäckte att jag höll på bli sjuk, så träningsvärken gick helt bananas). Haha. År och dar sen något sånt hände mig och jag kan inte låta bli att känna mig lätt förolämpad. Jag blir ju inte sjuk, liksom! Nåja, det är nog bra att bli nedtagen på jorden nån gång emellanåt.

Idag har jag vaknat till liv lite, om det är för att jag känner mig bättre eller bara för att jag blir galen av rastlöshet av stillasittande husarrest låter jag vara osagt, men jag har orkat småpyssla lite så att livet känns roligare i alla fall.

Det blev en laddning äppelkompott till frysen. Äntligen har våra egna äpplen börjat mogna.

Så orkade jag promenera en sväng till mataffären (det är säkert drygt en kilometer dit - gasp!) och handla lite och hämta ut mitt senaste paket från Bodystore. Jag borde få stamkundsrabatt snart.

Sen blev det helt fantastisk soligt och fint ute, så jag har kunnat ligga på verandan och läsa och dricka te och ha det bra.

Sovrumsutsikt.

Och sen tog jag tag i den urtråkiga fönsterputsningen. Jag putsade knappt halva huset tidigare i veckan, och jag tycker verkligen inte om att ha oavslutade projekt liggande, så nu känner jag mig fri, lugn och lätt till sinnes igen. Jag har bara putsat in- och utsida eftersom våra fönster är ganska värdelösa (inga hakar för att öppna mellan rutorna utan de är ihopskruvade med övermålade skruvar, otäta, kitt och färg börjar släppa och så regnar det in ibland i utrymmet mellan rutorna) och vi planerar att byta dem om några år. Så ingen energi lägges i onödan där, tack.

Bra dag. Nu har jag tryckt på livets play-knapp igen.

Skördefest

Skördefesten här i stan är den absolut bästa marknaden på hela året. Vanliga krimskrams-knallar med konventionella varor är inte välkomna utan här satsas allt på lokalproduktion, småskalighet, hållbarhet och miljö. Alltid väldigt välbesökt, populärt, myllrande och med en så härligt avslappnad stämning. Här träffar man alla man känner och alla avlägsna bekantingar som man inte sett på evigheter. Det finns mycket konst, konsthantverk, stickat, garner, loppisprylar, jaktprylar och annat roligt att titta på, förutom kaninhoppning, takstickstillverkning, hundutställning, olika talare och musiker och allt mellan himmel och jord, men när det kommer till inköp är jag som vanligt helt fokuserad på MATEN.

Vi gick ett par timmar både igår och idag och tur är väl det, för på kvällen efter första dagen är det alltid så mycket man önskar att man inte hade varit för snål för att köpa och som man kommer på att man glömde titta efter. Så här blev årets skörd.

Rökt fläskfilé, björnspjut (korv), rökt och torkat renhjärta, Bodenproducerad honung och Vildgeten och en getcamembert från Åsbergets mejeri.

Björnkorv och konjaksgravad renytterfilé från Svantes i Harads, hemodlade sockerärter, lokala ekoägg, Skabramost som görs av mjölk från frigående fjällkor utanför Jokkmokk - den är grymt god och har verkligen sting, påminner om en vällagrad parmesan - och så messmör från Åsberget (två askar, men en hamnade i frysen).

Nu kanske jag är lite fattig. Men vårt kylskåp är värt a million bucks.

Edit: Äh, genast kom jag ju på att jag glömde ta med havtornste från Luleå konfektyr på bilderna. Ska avsmakas precis nu.

Skördetider

Himmel vad allt är sent i år! Men nu är det på gång och då kommer ju allting samtidigt. Hur ska man hinna plocka både blåbär, kråkbär (vill experimentera lite), röda vinbär, jordgubbar, hallon och svamp, om det hade funnits nån, samma vecka? Och krusbären, svarta vinbären, äpplena, rönnbären och lingonen väntar precis runt knuten, om en vecka till eller två. Hjortron och åkerbär skulle jag också velat plocka, men de har jag inga "säkra ställen" för och nånstans måste man ju dra gränsen - dra runt i skogen i timmatal bara för att leta efter bär att plocka måste bortprioriteras i år.

Dessutom kom jag ju precis nu på att jag ville plocka hallon- och vinbärsblad och mynta att torka till örtte också, fast jag egentligen kunnat göra det mycket tidigare under sommaren.

Vem har sagt att tallrikshyllor inte kan användas till mer än att ställa tallrikar i? Svarta vinbär på övre raden och hallon på nedre.

Röda vinbär.

Men ändå. Det här är min absoluta favorittid på året, när man får skörda av naturen, samla in, ordna för framtiden och fylla frysarna. Den tid som man kan tänka tillbaka på och njuta av hela resten av året, när man plockar fram av allt det där goda man har i förråden. Då känner man sig verkligt rik.

Utekväll

Jag ligger så hopplöst efter med bloggandet nu, varenda dag är fullspäckad så att jag inte hinner mer än lägga upplevelserna på hög. Men det är väl bara att börja från början, dvs. bakifrån.

Födelsedagens kväll tillbringade vi på Bistro Norrland i Norra Hamn i Luleå. Det var premiärbesök för mig och det var ett riktigt trevligt ställe; luftigt och fräscht men utan att tappa i mysighet, och välbesökt men med lagom ljudnivå.

Till förrätt beställde jag en oxfilécarpaccio med en massa godsaker ovanpå som kronärtskocka, pinjenötter och parmesan. Fantastiskt gott! (På andra sidan bordet har Fredrik beställt löjrom.)

Huvudrätten blev färsk grillad tonfisk med en citronig salsa verde, vitlöksfrästa haricot verts och färskpotatis. Också hemskt gott, men förrätten var nog snäppet vassare. Inte så ovanligt i för sig, när man är utsvulten lyfts ju alla smaker ett steg högre.

Mätt och glad och nöjd men ruskigt trött efter dagen. Sen åkte vi hem och avslutade kvällen i soffan med tårta och färska jordgubbar. Verkligen en dag att lägga i minnesasken, förvara på säkert ställe och plocka fram de dagar när livet behöver kännas hoppfullt.

Härmapa

När jag vaknade i morse kom jag på att jag var sugen på Allstars baby back ribs, så dagens middag fick hämta inspiration därifrån. Jag köpte en sida revbensspjäll och gjorde en kryddblandning med ganska mycket chili, och så fick de gotta sig i ugnen i 1½ timme tills de var riktigt möra inuti och krispiga på ytan (175° på galler med plåt under, vänd sidan efter halva tiden). Under tiden gjorde jag bakad potatis och coleslaw, och sen serverade jag med smör till potatisen, gröna blad och barbequesås. Lika gott som originalet! Lite hemplockade jordgubbar till efterrätt nu då, puh...

Återbruk

Dagens oväntade höjdare blev utgallrad majroveblast som sallad. Den påminde mycket om rucola, kryddig och krispig, och som mamsen brukar säga halvt på skämt: Intet får förfaras. (Resten av middagen var ju inte så illa heller, med älgfärssås, ångkokta squashstrimlor och parmesandrivor.)

Pannkakor

Igår gjorde jag något jag inte ätit på hemskans länge men varit sugen på ett bra tag: pannkakstårta. Jag använde det här receptet från KiF som är helt mjölfritt, och dubblade satsen. Fyllningen blev vispad grädde och mosade hallon från egna buskar (vilken lyx att plocka fram sånt ur frysen). Gudagott.

Påfyllning

Det kan vara svårt att hitta inspiration till matlagning när man ensam hemma och det bara är man själv som ska äta maten. Jag äter helst rester och har jag inga rester så kan det bli nåt mindre bra som råkade vara enkelt att plocka fram ur skåpen, typ en burk kikärter och några ostskivor, en burk makrill i tomatsås eller några mikrovärmda färdigköpta köttbullar. Men har man en proteinkälla av bra kvalitet att utgå ifrån så löser sig resten - idag blev det kall rostbiff, rårivna morötter, sockerärter och tomat, och så en banan till efterrätt.

Funktionsäta, kallar jag det.

Sötpotatisgratäng

Ja, det var en riktig höjdare som jag provade för första gången idag.

Sätt ugnen på 200° och smörj en ugnsform. Skala tre halvstora sötpotatisar (fler/färre beroende på storlek förstås) och riv på grova skivan i matberedare. Blanda 2 dl mjölk, 2½ dl grädde, salt och svartpeppar efter smak och två pressade vitlöksklyftor. Bred ut sötpotatisrivet i formen och slå över gräddblandningen. Grädda i nedre delen av ugnen i 45-60 minuter tills potatisen är mjuk och ytan gyllene.

Jag serverade med älgrostbiff som blivit kvar sen i fredags och en grönsallad.

Krusbärskaka

Jag improviserade just ihop en kaka till kvällsteet, lite i stil med en clafoutis. Vi har inte smakat den än, men den doftar himlans gott i alla fall. Återkommer med rapport!

Smörj en pajform och fyll med så mycket bär du vill ha - jag tog en påse av sommarens krusbär direkt ur frysen, kanske 500 g. Knäck tre ägg och rör ihop med 1½-2 dl grädde. Tillsätt 1 krm vaniljpulver, 1 dl mald mandel och 1 msk kokosnötsmjöl och blanda väl. Häll ut över bären och grädda mitt i 200° varm ugn i ca 45-50 minuter, lite kortare om bären är färska eller tinade i förväg. Serveras med vispad grädde såklart.

Romrussinpraliner

Jag har varit sugen på att göra nåt annat med rommen som står här hemma än att bara dricka den, och för nån vecka sen kom jag på en bra idé - rom, russin och nougat.

Hacka nån deciliter russin och lägg i blöt i mörk, god, smakrik rom så att det täcker. Låt stå några timmar och rör om nån gång under tiden.

Häll av överbliven vätska från russinen. Smält en kaka ekologisk mörk nougat från Coop (den bästa! Och den enda nougat jag hittat som har en helt okej innehållsförteckning om man går med på lite socker nån gång ibland.) tillsammans med ett par rutor mörk choklad.

Blanda ner russinen när allt smält, häll upp på smörgåspapper, bred ut till en kaka i önskad tjocklek och låt stelna i kylen.

Skär sen i fyrkanter eller bryt i bitar. Smält mörk choklad, doppa nougatbitarna snabbt i chokladen och vänd runt med två skedar så att det blir choklad på hela ytan men utan att nougaten hinner börja smälta. Lägg upp på smörgåspapper och stelna i kyl igen.

Jag hade inte tillräckligt med choklad hemma, ve och fasa, så det räckte inte till att doppa alla bitar (och snygga ides jag inte göra dem heller), men jag lovar att det var lika gott med romrussinnougat utan chokladöverdrag. Lagom tydlig romsmak som inte tar över, mjuka russin och krämig nougat som smälter i munnen. Mums!

Fettisdag

Jag upptäckte i helgen att det ju skulle vara fettisdag den här veckan, så nu har jag svängt ihop spannmålsfria semlor inspirerade av Marianns recept. Drog ner mycket på fiberhusken, ökade kokosnötmjölet, la till Pofiber och hoppade över sötningsmedlet och använde en gnutta rårörsocker istället. Till fyllningen malde jag mandel utan sötning men tillsammans med lite grädde och makadamiaolja; jag kommer ihåg att jag använde den oljan till mandelmassa ifjol också och det blev verkligen dödsgott. Tips!

Nu står de här och väntar i kylen. Hoppas på gott resultat till kvällsteet...