Blomster

I år blir det inga nya projekt i trädgården (tror jag) då den lilla tid jag får över går till underhåll typ gräsklippning och den nödvändigaste ogräsrensningen. Men för att ha något fint att titta på som motvikt till invaderande brännässlor så har jag i alla fall satt ut några krukor med sommarblommor.

Framför garaget, så de syns från vägen när man svänger in till oss, har jag de här tre med tagetes, dubbel flitig lisa, fuchsior och murgrönor. Krukorna köpte jag löjligt billigt på Dollarstore.

På bron alldeles vid ytterdörren står de här med heliotrop (som doftar så himla gott som en liten bonus), dubbla lisor och en njurvinda. Krukorna är gamla, minns inte var jag köpt dem och fågelbadet också, men ekorren kommer från Buketten nu i år.

Så nu blir man lite gladare när man kommer hem.

I en avlägsen framtid

Idag har jag gjort något bisarrt. Så gott som all snö har regnat bort nu igår och idag, så då var det bara att passa på: jag har sått frön. Massor av frön i min perennrabatt.

Många perenner mår ju bäst av en kallperiod efter att de kommit i jorden och jag tycker det är enklaste sättet att så dem på, att strö ut dem i landet sent på hösten, strö över lite såjord och så vänta på vad som kommer upp till våren. Spännande! Men förmodligen ett enda virrvarr att försöka sålla ut de små plantorna bland allt ogräs, även om jorden är ogräsfri nu. Såna är ju också bra på att sprida sig med frön, milt sagt. Jag ser mig själv sitta på knä och pilla med det i början av sommaren medan lilla skrutt ligger på en filt i gräset bredvid mig. Längtan.

Ända in i kaklet

Nu gäller det att skynda sig innan frosten kommer på allvar vilken natt som helst, så jag plockade snabbt av alla krusbär som med lite god vilja kunde kallas mogna. Bättre än att de fryser bort på buskarna tänker jag. Det blev en stor påse till frysen och en stor skål till mamma. På nåt sätt är det ju tänkt att det ska rymmas abnorma mängder älgkött i våra frysar också, men fråga mig inte hur det ska gå till. Och jag som tänkte köpa ett helt lamm lite längre fram i höst. Vi får väl leva på enbart älg och bär i några månader så kanske.

Det ser förresten nästan ut som nyplockade svarta oliver på den här bilden. Gillar!

Bär!

De röda vinbärsbuskarna förnekar sig inte i år heller. Jag har plockat från dem fler gånger än jag kan räkna, frysen dignar och ändå finns det hur mycket som helst kvar att plocka. I onsdags tog jag en sista snabb avplockning av kanske en och en halv av fem buskar, och nu får det räcka för i år (förutom alla klasar jag plockar direkt från buskarna ner i yoghurten varje eftermiddag).

Det här tog trettiofem minuter att få ihop. Jag tror att det skulle räcka att bara ha tre eller fyra vinbärsbuskar faktiskt...

För ett par dagar sen plockade jag också några nävar kråkbär och de ligger nu på tork för att sen bli en del av ett örtte. Jag tycker hemskt mycket om smaken av kråkbär, problemet är bara att de smakar så lite, men det borde ju ordna sig när man torkar dem? Fast det kanske bara funkar om man tuggar på bären direkt. Ska prova det också.

Sen har jag ju en stor nyhet att berätta, som vissa av er redan fått veta, men jag vet inte riktigt hur och jag känner mig allmänt väldigt obekväm med all uppmärksamhet det för med sig. Snart.

Vatten och sol

En annan kanonfödelsedagspresent var den här,  precis en sån som jag önskat mig!

40 meter slang i en självupprullande vinda som går att vika ut från väggen åt vilket håll man vill (den råkade bara hamna åt vänster just här). Inget mer spring med vattenkannor och evigt väntande på att de ska fyllas. Munstycket är också super, det hade jag själv sen innan, det kommer från Biltema och man kan ställa in många olika slags strålar och så vattna bara när handtaget är intryckt eller ställa upp det så att det vattnar "själv". Bara ett problem och det är att det läcker lite så att man blir kall och blöt om händerna när man står där. Jag får se om jag ids köpa ett nytt likadant och hoppas på bättre tur eller köpa ett nytt av flottare märke, eller helt enkelt låta det duga bra ändå tills vidare.

Och så var mina penséer i krukorna på bron överblommade sen typ en månad tillbaka och såg hiskeligt risiga ut. Så de och en förväxt krysantemum som vägrat blomma på hela sommaren fick åka i komposten, och så fick murgrönorna nytt sällskap av en vit ljung och två s.k. bollkryss (också krysantemum) istället. Nu är det alldeles soligt och glatt när man kommer hem, och sen bilderna togs har det gått en vecka så nu är de mycket mera utslagna. Sensommarglädje.

Återkommande

För ett par veckor sen påbörjade jag projekt Perennrabatt. Vi hade en igenväxt rabatt framför verandan när vi flyttade hit, men den vill jag inte ha kvar - man ser ju inte blommorna själv därifrån, och min trädgård är inte bara till för att glädja grannarna.

Jag började med att flytta en tuva toppklockor från en annan liten rabatt borta vid trädgårdslandet, som inte heller ska vara kvar. Jag tänkte att de klarar sig säkert bra med bara lite ny jord och ett hål i gräsmattan i nån vecka, och jodå, det gick fint. De kallas väl inte byskvaller för inte heller.

Efter inköp av tre förpackningar gräsmattekant, en hel hop perennfröer som ska sås senare i höst och enorma massor jord var det dags att börja gräva.

Jag tänkte mig rabatten bredast vid basen vid schersminen och så mjukt böjd och avsmalnande längre ut, och jag fick faktiskt till det ganska bra på första försöket, fast det var ett himla jobb att hacka sig igenom gräsmattan och bära bort all jord och rötter (dvs. dumpa allt i en stor hög i trädgårdslandsdjungeln och ta tag i det problemet nästa år istället...).

Två dagar senare fortsatte jag. Först finjustera kanten.

Sen flytta hit två stormhattsplantor från andra ställen i trädgården, fylla upp med den jord jag hade och vattna i massor.

Stormhattarna förresten, kolla vad snygga de är!

I alla fall. Då var det bara att trycka ner kanten och försöka packa upp jord mot den så att den håller sig på plats.

Snyggt! Om jag får säga det själv. Nu har jag fyllt på förråden med ytterligare åtta (!) säckar jord, så nästa delmål i projektet blir att mylla ner allt det och så plantera ner en röd solhatt jag har stående i en kruka och som jag faktiskt glömde bort den här dagen. Sen ska sås lupiner och stjärnflocka och akleja och annat smått och gott (alla roliga fröer jag köpt kommer nog inte få plats) när hösten blivit kall, och så blir det himla spännande att se vad som kommer upp till våren.

Skära gräs

Ibland undrar jag varför det heter envis. För vad är det som är vist med att provköra sin nya (fina fina!) handjagare lite längs kanter och under buskar, upptäcka att gräset tidigare har varit hemskt ojämnt och långt klippt så att det är som att springa in i en vägg eller knuffa en hel bil framför sig vissa bitar, fortsätta klippa större gräsytor som är ännu tyngre och tjockare bara för att se hur det går, avbryta i halvtid för middag, sen genast gå ut och fortsätta samma ögonblick som det börjar regna och klippa hela gräsmattan färdigt i regn? Som att det inte var tillräckligt tungt innan? I 140 minuter har svetten bokstavligen runnit i ögonen på mig och mina axlar och övre rygg kommer definitivt ha sett bättre dagar imorgon, bara för att jag får för mig att "det SKA gå, och NU". Den där kicken, tillfredsställelsen och stoltheten efteråt när man konstaterar att "det gick!", den är nästan lite farlig ibland.

Men den här gräsmattan har i alla fall aldrig varit så kort och välklippt förut, och gödslad blir den också. Jag gillar min nya leksak.

With cherries on top

Vet ni vad jag gjorde igår? Jag köpte ett körsbärsträd! Det har jag drömt om ända sen vi flyttade in ifjol (eller ännu längre, men i lägenheten kändes det inte riktigt realistiskt...). Skuggmorell är det förstås (zon 6 sure sucks some times), så de smakar ju inte som butiksbären, men jag tror att jag kommer hitta på mycket godsaker att använda dem till i alla fall.

Idag har jag planterat ner körsbäret bredvid äppelträdet.

Jag började med att gräva en rejäl grop som jag fyllde med ett lager makadam i botten för dräneringen. Sen la jag på plantjord till lagom höjd och vattnade en mindre ocean.

Ner med rotklumpen och stödpinnen och så fylla upp med plantjord utblandad med kompostjord, halvnedbruten kompost och lite av den jord jag grävde upp ur gropen från början. Jag skulle behövt ett par centimeter mer jord, men jag tror inte att det är någon fara tills jag hunnit införskaffa en ny säck.

Trycka till jorden så att trädet står stadigt och så vattna en mindre ocean igen. Sen fäste jag stammen vid stödet med ett särskilt trädband som jag köpte samtidigt, en fin grej som går att justera precis som man vill både i höjd- och sidled.

När jag ändå var igång så fick vårt halvliggande äppelträd ett stöd också. Jag fick inte ner pinnen så djupt och stadigt som jag hade velat - en slägga är nu uppskriven på inköpslistan - men det blev ändå stor skillnad mot förut då hela kronan såg ut att vara på väg att blåsa omkull. Jag får gå och dra åt lite mer med jämna mellanrum framöver så kanske det ordnar sig till slut. Helt rak behöver stammen inte vara såklart, men det ser liksom stadigare och bättre ut om åtminstone grenarna strävar rakt uppåt.

Midsommargrönska

Dags för en liten trädgårdsuppdatering kanske? Sommaren kom på riktigt till slut och jag har rensat en hel del ogräs och brännässlor och klippt gräset en kvadriljon gånger. Allt växer ju som... gräs. Ljuvligt!

Jordgubbsplantorna har tagit sig bra och blommar faktiskt. Kanske blir det några gubbar redan i år?

I grönsakslandet är rädisorna på gång, majrovorna behöver gallras och persiljan kommer sakta krypande. Mangolden ser ganska ynklig ut, kanske regnade det för mycket när den var nysådd, men delvis skyller jag också på små men tunga kattassar. Den tar kanske upp sig lite om vädret håller i sig. Det ledsna högst uppe i vänstra hörnet är gräslöken som nyss fått komma ut - omkullvattnad och lätt chockad men vid liv.

Äppelblom är rätt häftiga även utan kronblad.

Runt liljorna minns ni kanske att jag lämnade kvar en rundel med små växter med naggade blad för att jag ville se vad det var för något. Det visade sig vara veronikor, så himla söta! (Sort?) Ett blått litet hav som absolut ska sparas för framtiden; de är ju perfekta där de växer upp och döljer de fula överblommade liljebladen.

Och stafettpinnen i överdåd har gått vidare från hägg till rönn och syrén. Tänk att promenera längs vägen och välkomnas av det här; det är verkligen att komma hem.

Vrooom

En sak till fick jag tid till: nätshopping. Min blygsamma skatteåterbäring har nu gått till att uppgradera verktygsparken (eller säger man maskinparken även om grejen ifråga saknar motor?) här hemma med den finaste handjagare jag kunde hitta. Bäst i test och går fram överallt och självslipande knivar och allt sånt där, för ska jag nu använda den så flitigt som jag tänkt så vill jag satsa på kvalitet. Det kanske verkar lite konstigt att köpa en handdriven gräsklippare när vi har en stor tomt och en självgående bensin-Stiga som går som en klocka, men jag vill gärna slippa bullret och avgaserna och man måste ju ändå gå samma sträcka oavsett motor eller inte. Motionen får man köpet och dessutom blir det mycket lättare att komma åt att kantklippa vid häcken, runt buskar osv. nu än med en vanlig stor klippare. Grästrimrar är jag inte heller nåt stort fan av.

Vitt och rosa

Nu blommar äppelträdet för fullt och ser ganska fint ut, tror jag, efter att jag beskar det mest på känn och utan att riktigt veta vad jag gjorde ifjol. Kanske skulle det må bra av att vara lite glesare mellan grenarna för att få större äpplen, men äh, det står ju ändå mest där för att njutas med blicken. (Särskilt mycket äpplen konsumerar jag inte då det får min mage att slå bakut - det blir några smulpajer och kompott att stapla i frysen.)

Gårdagen var ljuvlig med full sol, en massa "stektid" på verandan, cykeltur, trädgårdsjobb, grillning och så årets V75 här i stan på kvällen. Idag regnar det, kalendern är tom och livet blev så stilla, men såna dagar av paus är nog precis vad som behövs ibland mitt i det intensiva sommarlivet. Och så är det väl enda gången jag får en stund över till att blogga.

Köksmöbler och jordgubbar

Jag är så spyless på vit målarfärg nu alltså; ända sen vi flyttade in ifjol har jag haft en burk vit Alcrofärg och en pensel redo för nästa varv målning. Först var det innerdörrar och tak- och golvlister, men under våren övergick det i Projekt Köksmöbler och förra veckan blev jag äntligen klar med sex stolar, ett stort bord och två iläggsskivor.

Så här såg det ut i mars.

Efter slipning med sandpapper, grundmålning och täckmålning, vissa delar två varv. Så skönt att vara klar! Och så fint det blev, mycket ljusare i hela köket. Nu vill jag bara byta stolsdynorna mot några roligare, gröna eller marinblå har jag tänkt. Sen ska det upp en till tallrikshylla och den som sitter uppe i bakgrunden ska fyllas med fina fat och koppar. Dags att återinföra färgerna alltså, för visst är det himla fint med vitt som bas och bakgrund men om man inte blandar upp det med nåt med mer liv i, läs mönster och färger, så blir det ju dödligt sterilt och tråkigt.

Utomhus händer det också lite grejer, fast det är svårt att hinna med mellan alla dagliga regnskurar (tror vi haft sommar sammanlagt fyra dagar hittills i år). Igår var mamma här med fina jordgubbsplantor som blivit över från deras land och jag grävde upp en bit till av ogräsdjungeln och planterade dem i.

I utbyte fick hon med sig en stor klump med gula irisar som jag inte skulle ha kvar, men vilket slit det var att få upp dem. De växte i nån sorts perennrabatt med stenkant runt om, helt igenväxt och i ett enda stort rottrassel, så vi fick skotta loss halva rabatten i ett enda stycke, skjuta plastsäckar under och dra upp och bära iväg med hela sjoket. I gropen som blev kvar sår jag kanske lupiner i höst, eller så blir det gräsmatta eller så flyttar jag spirean också och gör nåt helt annat av hela området... sånt löser sig med tiden och lite nattliga grubblerier.

Grönsaker in the making

En bild till på häggen måste ni få. Den är överdådig.

Tidigare i veckan grävde jag ur ett litet trädgårdsland ur kvickrotsåkern. Betongplattorna som låg vid verandarabatten blev perfekta som kant. Jorden är riktigt fin när alla rötter kommit bort, jag tror att det varit potatisland här tidigare, så jag blandade bara upp den med 1½ säck ekologisk plantjord och tutade och körde. Mangold, rädisor, majrovor och persilja har jag sått, och gräslök i krukor inomhus. Det blir en bra början med snabbväxande enkla grejer som ger mycket tillbaka för arbetsinsatsen. Nu väntar jag ivrigt på de första hjärtbladen! Om det bara vill sluta regna så att inte allt ruttnar bort istället, fy så trist det skulle vara då.

En större trampsten i mitten och små stenrader som avgränsning.

Och när man kommer på att man behöver skyltar är det fint att plocka ut några stenar och skriva på med dem med tålig tuschpenna, istället för att rusa till butiken.

Tvära kast

Från att vändsteka i solen på verandan under helgen till tio grader, regnstänk och isvindar. Men vissa är modiga ändå.

Våran hägg slog ut igår! Och doftar alldeles underbart.

Men jag var mest inomhus och skruvade gymbänk och -ställning och körde ett första testpass. Så jäkla kul! Det blev mest teknikträning eftersom jag är så grön på skivstångsövningar, men det blev i alla fall tillräckligt för att ha stela lår idag. Jag tänker köra ett upplägg inspirerat av Starting Strength nu ett tag tror jag, och så kasta in mer intensiva high-rep-pass med kroppsviktsövningar kanske en gång i veckan eller var tionde dag. Samtidigt är det svårt att hålla styrkefokus just nu när det är så härligt utomhus - jag vill cykla långt, långt och springa i lummig skog, fara på utflykter och vara borta hela dagen, men det är ju inget som säger att jag inte kan göra det också. Eller istället för. Skivstången kommer ju ligga kvar redo för mig hela vintern... Men jag är ju också så ivrig att bara kasta mig in och lära mig lyfta ordentligt och bli stark som en oxe nu på en gång.

Decisions, decisions. Jag antar att det är rätt angenäma problem ändå, att ha för mycket träningsinspiration.

Förresten: Vad trist jag är som bloggar så sällan - ni får gnälla lite på mig så jag skärper mig!

Ett stänk av sommar

Och så säger det bara boom! Det blir alltid en sån explosion när det väl händer - från en dag till en annan är det en ny årstid.

Vitsipporna slår ut vilken dag som helst.

Ormbunkarna sprutar upp ur jorden. Jämför med det här för elva dagar sen.

Äppelträdet har stora knoppar.

Häcken och häggen i hörnet skiftar ordentligt i grönt. Och nu är nätterna så ljusa att det är svårt att motivera sig till att nånsin gå och sova. Jag går runt med en sån där lätt euforisk utomlandskänsla nästan varje dag, ni vet då det pirrar i kroppen av alla ljuvliga intryck, av att vara bara här och nu och av att allt är så underbart vackert att man inte riktigt fattar att det är på riktigt.