Det är klart att det finns lite roligare grejer, men då kostar det därefter, och jag har inte minsta lust att lägga stora summor på nåt jag bara kommer använda några få månader. Vill man ha det rimligt billigt och kunna lägga pengarna på barnet istället för på sig själv, ja då är det enfärgat eller randigt som gäller, och mest bara i tunna t-shirtmaterial som inte klarar att värma en lilltå ens. Hittills har jag löst det med så mycket som möjligt av mina vanliga kläder, några mammabyxor, de tunna basic-tröjorna och så varma koftor att ha till. Koftorna kommer jag ju att kunna använda sen också, och såna behöver jag alltid fler av eftersom jag jämt fryser. (Nån påstod att man skulle bli varmare när man är gravid? Pyttsan!).
Festkläder och klänningar är inte mycket bättre. Där kan man hitta en del roliga material och mönster faktiskt, men passformen är hemsk (och är den inte det så är plagget gjort i billig stretchtrikå som inte alls ser festlig ut utan mer "tisdagseftermiddag på stan"). Problemet är att det mesta sitter snyggt upptill, men nedanför magen hänger allt tyg löst i stora oceaner. Nätshoppar man så står alla modeller och håller handen under magen för att dra in tyget och ge illusionen av passform, men har man på sig plagget i verkligen så ser man ofelbart ut som Mårran. En fin klänning har jag hittat utan att ruinera mig, den här från Asos:
Den är väldigt skön och mjuk, sitter bra (kjoldel som smiter åt!) och kan nästan passera som snygg festklänning; lite tråkig men helt okej. Under hösten och jul nyår misstänker jag att jag kommer bo i den här när det är dags att klä upp sig. Men det hade ju varit roligt att kunna variera sig lite.
Plötsligt har jag fått en väldig förståelse för alla som tycker det är avskyvärt att köpa kläder fast det egentligen skulle kunna vara kul, alla de som är för stora, för små eller har någon annan egenskap som gör att vanliga kläder i vanliga butiker ofta inte passar. Man kan ju tycka att utbudet av kläder idag är så enormt att det måste finnas något för alla, men... njäe.
