torsdag 26 januari 2012

Matplaner

Min mage vill inte alls vara med på noterna just nu. Sen jag helt uteslöt gluten för 1-2 år sen, minns inte riktigt, har den hållit sig ovanligt bra, men tydligen är jag inte helt säkrad från IBS-skov för det. Säkert har stress och en jobbig livssituation med saken att göra också. Hur som helst. Jag har samlat kraft och utarbetat en plan under ett par veckor nu, och det är dags att verkligen ta tag i problemet.

Under minst en vecka framöver kommer jag att begränsa matintaget till ett fåtal råvaror av hög kvalitet, sånt som ger energi och näringsämnen och så lite strunt på köpet som möjligt. Det här är vad jag äter:


* Potatis, från mina föräldrars eget land
* Surkål från Tistelvind
* Kokosmjölk (lite tveksam startande men får nog vara med på ett hörn i alla fall)
* Sötpotatis, finns tyvärr inte att få tag på ekologiskt odlad
* Bananer
* Smör skirat till ghee
* Torsk
* Älgkött ur frysen

Salt, vatten och te, helst inte med så mycket smaksättning. Punkt. Alltså inga andra kryddor eller smaker eller buljong eller liknande glidningar. Slutar med alla kosttillskott utom D-vitamin, och all mat tillagas varsamt med kokning eller ugnsbakning på lägre temperatur.

Det här kommer att bli spännande! Eller kanske hemskt dötråkigt? Nej, jag tror att det kommer gå bra. Jag har ju successivt vant mig av med allt processat och konstgjort sen lång tid, så mina smaklökar är redan ganska återställda och neutraliserade. Det som blir spännande är ju om jag kommer att må bättre - först och främst gällande magen, men också allmänt välmående, ork, energi, mättnad, "nöjdhet" osv. För det här är ju helt i överensstämmelse med en low reward diet som Stephan Guyenet skrivit mycket och väldigt bra om. (Läs gärna hela serien Food Reward: A Dominant Factor in Obesity del I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII.) Chris Kresser tar förresten också upp saken i en ny podcast, Why it's so hard to lose weight - and keep it off. Full transcript finns!

För mig personligen är ju inte viktbiten den viktiga (ids jag ens skriva "haha" på den?), men det som leder till övervikt leder ju inte till hälsa, och alla bitar är väldigt sammanflätade och beroende av varandra. Dags att låta mitt livsmotto "kvalitet över kvantitet" råda nästan in absurdum en tid framöver nu då.