Ute på havet

Tidigt på morgonen förra lördagen (ja, ni hör ju, bloggen ligger nästan en hel vecka efter verkligheten nu) åkte jag och Fredrik med mina föräldrar till Luleå för en heldag i skärgården. Vi klev ombord på M/S Eskil och hoppade av på Junkön; jag valde den ön eftersom rutten var lämplig, vi kunde komma dit tidigt och åka sent, och för att jag aldrig varit där förut.

Såhär såg det ut i hamnen och fiskeläget där vi klev i land.

Vi började med att gå till ett mysigt galleri med hantverksförsäljning i en gammal Norrbottensgård. Grejerna var jättefina, särskilt keramiken, men jag tittade nog mest på den fantastiska inredningen med kakelugnar, platsbyggda skåp och urgamla tapeter.

Därifrån promenerade vi till hattkvarnen, byggd på 1700-talet och väldigt otypisk för Norrbotten, men tydligen vanlig i Finland.

Hej mamma!

Utsikten.

Sen var det dags att styra kosan mot badstranden på öns nordvästra spets. Vi gick först genom lummig blandskog och sen sandig tallskog.

Framme.

Vi slog oss ner på en en bit av stranden där vinden inte kom åt och solen gassade. Här låg vi och solade och slöade en bra stund innan vi packade upp stora picknickkorgen och åt överdådig lunch. Vi hittade massor av vildhallonsnår alldeles bredvid oss, så sen plockade jag en mugg till efterrätt.

Kråkbären var helt galna!

Mitt på eftermiddagen kom några moln och vi kände att vi borde börja plocka ihop så att vi skulle hinna se andra sidan av ön innan vi åkte hem.

Tillbaka förbi hamnen.

Åt andra hållet låg många mysiga stugor och även en del åretrunthus.

Vi hittade fram till en lugn liten vik där det blev fikapaus och lite strosande. Massor med små grodor hittade vi som hoppade i strandkanten (men ingen som fastnade på bild).

Sen var det tyvärr dags att röra sig tillbaka mot båten.

Det bodde hästar på ön också.

Vid hamnen fanns ett båtmotormuseum och ett skärgårdsmuseum där vi kikade in, men vi hann inte riktigt titta så mycket som vi ville.

Det roliga är att trots allt vi hann med under dagen så har vi inte sett mer än en bråkdel av ön, bara den nordligaste delen. Hit åker jag gärna igen! Och gärna med tält i bagaget eller för att hyra en stuga. Jag gillar skärgårdslivet, det är så avslappnat och lugnt och liksom bortkopplat från "den stora världen". Folk sitter utanför sina stugor eller på sina båtar och gör mest ingenting hela dagarna, pratar med grannarna, promenerar en sväng, fixar lite mat, solar, läser, badar, bara är. Sånt behövs det mer av i mitt (allas) liv.