Inte stora livsomvälvande saker att räkna upp på en punktlista, men små framsteg kanske mest beroende på en bättre inställning från min sida. När det började bli vår och ljust ute så smittade det av sig på mitt liv.
För första gången på många månader så känns det roligt att gå till jobbet om morgnarna. Jag får snöa in på sortering och organisering fullt ut och bringa ordning i kaos och emellanåt känna mig som att jag har koll. Nu gäller det bara att inte börja tro att jag egentligen borde göra något annat, något mer, igen, bara för att det förväntas av mig att det är det jag vill och önskar. Svårt.
Vissa relationssituationer har tagit stora kliv uppåt fast de var bra redan innan och det har lättat på många knutar inom mig. (Tar inte upp mer än så då den här bloggen är till för att blotta mig och mitt liv så mycket jag önskar, men inte andra personer som inte har något att säga till om.)
Träningen! Jag har styrketränat korta hemskt intensiva pass med fokus bara på känslan och nuet, på att få ut så mycket kraft som möjligt och nå det härliga flåsande darriga droppa-svett-på-hela-golvet-stadiet. Testat nya övningar och improviserat fram mina pass efter vad jag har lust med, och det har gjort underverk för motivationen och orken.
Sen började jag med första månaden av pullupsutmaningen den första mars och där går det också framåt. Jag gör pullups assisterade med ena benet på en stol, för på den nivån kan jag kräma ut många reps med kontrollerad och rätt teknik och det är ju mängd jag vill bygga nu. Jag har redan ökat med runt 50 % från första dagen. Fast nu såg jag just att jag missat en parentes här: "Several times each and every day (5-6 days per week, 1-2 days off), perform a sub-maximal set of pullups.", jag har kört sju dagar nu, men det blir kanske inga pullups imorgon då.
Och så har jag sprungit! Två korta joggingpass, ett förra veckan och ett idag. Jag har inte sprungit på flera månader sen vintern kom - jag förfrös mina tår alldeles för många gånger ifjol för att kunna riskera mer i den vägen, men nu är det ju faktiskt några plusgrader ibland om eftermiddagarna. Strategin att hålla turerna väldigt korta, under halvtimmen, och att värma upp fullt påklädd på crosstrainern innan jag ger mig ut, har funkat hittills, och jösses så roligt det har varit! Jag tror jag ligger kvar på ungefär samma nivå som i höstas, verkar inte ha tappat alls i flås eller uthållighet, tvärtom så känns det som att den lugna joggingfart jag håller kräver mindre ansträngning nu än vad den gjort tidigare. HIIT ftw!
Bilderna är från i slutet av maj ifjol. Jag ser ljuset i slutet av tunneln nu.
Skicka en kommentar