Solmassage

Det här har varit min utsikt i eftermiddag - de små stunder jag orkat hålla ögonen öppna. De senaste dagarna har varit gråmörka och slaskiga men idag kom solen tillbaka, och det med besked. Jag vågade mig ut på verandan med tekoppen och boken, först sittande i en stol med filt och långärmat och hela köret, men det dröjde inte länge förrän jag låg på golvet i bara linne och trosor och somnade som en sten. Det händer mig alltid när jag lägger mig i solen, och första gångerna på året känns det som att det är första gången sen sommaren innan som hela kroppen verkligen kan slappna av, få ro och bli helt mjuk. Njutning.

Kängorna!

För en stund sen tog jag en promenad för att hämta ut mina nya vinterkängor, och nu har jag provat noga och traskat omkring här hemma. De är underbara. Passformen perfekt, jag får plats med en extra socka utan att det klämmer nånstans, stortårna kan ligga rakt framåt som de ska, de är smidiga och sulan böjer sig i steget, detaljerna riktigt välarbetade (till exempel finns en extra skyddsflik vattenavvisande tyg innanför nedre delen av dragkedjan) och bara så himla sköna och himla snygga.

De enda nackdelar jag hittat än är att det är en liten liten heel-to-toe drop (mindre än vad det ser ut som utifrån sulan på bilden). Idealet är ju noll, men det känns ändå underordnat övrig passform som plats för tårna och låg skavsårsrisk. Sen vet jag inte hur varma de är och det kan ju bli svårt att testa nu när minustrettiosäsongen är över för den här gången (tack och lov!). Men jag har ju plats att ladda med yllesockar om det visar sig behövas.

På det hela taget: grymt nöjd.

Mera påskhelg

Det var ju alldeles för fint ute för att inte göra om samma sak på söndag. Nu tog vi också med oss ved och korv att grilla.

Framme vid vår utvalda sten. Packa upp och...

... göra upp eld. Spiralkorv är den godaste!

Det har blivit hål i här och var i snötäcket där skvattram och annat tittar fram. Fint.

Påskhelg

På fredagen baxade jag ut cykeln ur garaget! Årets första tur gick med välfyllda cykelväskor ut till Unbyn för två dagar av skönt byaliv. Det var förresten en grym dag - kan det bli mer maxat än att börja med sovmorgon och sängmys, fortsätta med ett tungt crossfitinspirerat styrkepass, sen ta cykeln genom 16 km vårvinterlandskap med vinden i ryggen, så låna en underbar småvild häst och ge sig ut på en runda i sån där riktigt tyst obygdsskog, och till slut landa vid en massiv trerättersmiddag med färsk grillad oxfilé som huvudnummer?

På påskafton packade vi väskan och gick ut på skarsnön. Den är helt fantastisk just nu - snötäcket är ungefär en halvmeter tjockt men det går att promenera vart som helst utan att sjunka, bara rakt över ängar och tvärs genom skog. Vilken frihet! För en gångs skull är naturen tillgänglig och åtkomlig även den här årstiden.

Fina lador. Jag älskar gamla lador med vindpinat timmer och rostiga spikar.

Små nattfjärilar hade vaknat till liv i solen.

Ljus och värme, äntligen! Vi rastade mot en varm ladvägg och jag tog till och med av mig i linne en stund. Som balsam för själen, eller hur man nu säger.

Skärtorsdag

Idag är jag ganska nöjd med att jag blev för otålig för att vänta på våren och tog in påskris "alldeles för tidigt" för ett par veckor sen. Finns det nåt härligare än doften av nyutslagna björklöv?

Och så blev det långhelg och så har jag kört årets första backintervaller utomhus och så har jag gått hela året och varit övertygad om att jag skulle åka på restskatt då jobbet missade att dra skatt enligt rätt tabell i flera månader ifjol, men idag öppnade jag den fruktade blå plasten och insåg att jag slipper. Det var en påskpresent som heter duga.

Glad Påsk alla där ute!

The end of an era

Jag har ett par ständiga följeslagare då temperaturen krupit under noll och snön och isen lagt sig; mina Sorel Cumberland som alltid håller mig varm och som fått jobba flitigt i princip varje dag under de fyra senaste vintrarna. Men plötsligt har de börjat skava på vänstra hälen och efter dagens långrunda med stavarna kollade jag varför.

Därför. (Kanten som sticker fram är den hårda gummikanten på ytterskon.) Stackars älsklingar!

Jag är egentligen fattig som en kyrkråtta den här månaden. Men när det ser ut så här är det kanske tillåtet att använda sparpengar till ett par nya kompanjoner?

På prov har jag klickat hem de här vrålsnygga från Tamaris/Brandos. Grova, militäriska och med precis den rätta balansen mellan funktion och estetik för att de skulle kunna funka både till långa snöpulsturer i skogen och till ärenden på stan. Det är ju svårt att veta innan man bekantat sig med dem i verkligheten och jag tänker inte låta dem brista det minsta i funktion eller bekvämlighet för att jag ska behålla dem, men visst har jag vissa förhoppningar.

Mission to Mars

I fredags firade vi Frida som fyllt trettio. Det bjöds på mat, lekar och härligt umgänge innan vi gick ut på krogen tillsammans och det var länge sen jag hade så roligt! Mer sånt tack.

Gårdagen hade jag ju dock kunnat hoppa över då jag var som en zombie och sov mest hela dagen, förutom då jag tryckte i mig alla sorters salt mat jag kunde hitta i skåpen. Men det kan det vara värt nån gång.

I övrigt: mars är slut! Det blev en månad fylld med tveksamt konstigt väder (hoppas på en vår med klart större självförtroende under april) och massor med assisterade pullups. Nu går jag vidare till månad två i min utmaning - imorgon kör jag första passet och kollar hur mycket jag förbättrat mitt max sen första mars. Tracking progress är alltid en bra egoboost.