Grubblerier

Det är mycket som inte går riktigt som det ska i livet just nu.

Från utsidan ser väl allt ut precis som vanligt, förutom irriterande småskador som pajat träningen, men inombords har jag fastnat i nån sorts nej-vill-inte-kan-inte-läge som brett ut sig över hela livet. Egentligen är det bara en sak det är fel på, men jag har vägrat att inse det, så att det istället pyst ut som missnöje över alla möjliga andra oskyldiga saker.

Att lokalisera problemet är i alla fall en början mot en lösning.

Avslut och omstart

I onsdags gjorde jag dive bombers under ett styrkepass och slet sönder något i högra skuldran. Den natten och påföljande dag var hemsk, kunde inte sova en blund och väckte stackars Fredrik med mina svordomar och snyftningar varje gång jag skulle vrida lite på mig, igår var det halvhemskt och idag har det gått ner till nästan uthärdligt. Ett sista träningspass ville jag ändå få till innan året är slut, men det blir ju klart begränsande när man inte kan använda överkroppen ens till att hålla vikter med. Några snabba kroppsviktsövningar för ben och bål fick det bli, konstigt för mig som annars alltid kör helkroppspass - några få, tunga övningar som alla tar så stor del av kroppen som möjligt är min melodi. Idag blev det så här:

Utfallsgång: 30 steg
Båten: 120 sek.
Prisoner squats: 40 (hittade ingen riktigt bra video, jag gör mina ungefär så fast ass-to-the-grass)
Vindrutetorkaren: 20
Enbenshöftlyft: 5+5

Tre cykler av alltihopa, totalt 28 minuter. Vindrutetorkaren var en övning jag inte testat förut, och den kändes väl okej men jag vet inte om den gjorde så mycket nytta. Kanske provar jag att klämma fast något mellan fötterna en annan gång och ser om det tar bättre då. Känslan under passet var hur som helst riktigt bra, jag tyckte att jag tog det lugnt och kunde jobba igenom alla övningar bra utan att bli trött. Nästan så att jag efteråt undrade om jag hade tagit i för lite, men såna pass behövs nog också ibland inte minst för psykets skull. Annars är jag så bra på att pressa mig en aning för långt så att jag nästan inte klarar att genomföra de övningar jag satt upp för mig själv, och så känner jag mig svag och halvmisslyckad efteråt. Nu känner jag mig stark och lite lat istället, haha. Kanske ett bra sätt att avsluta året på.

Jag sa att 2011 skulle bli mitt bästa träningsår någonsin och det har det också varit, vunnet med hästlängder. Nu är det dags för 2012 att ta över kronan och det tror jag inte blir några problem, bara jag räknar med att det inte kommer bli en lika överlägsen vinnare som 2011 var gentemot alla tidigare år. Ribban ligger betydligt högre nu, men jag är beredd att ta språnget. Gott nytt år alla!

Julen 2011

Årets gran står på ett bord utom räckhåll för katterna och är klädd med pumlor, snöänglar och torkade apelsin- och äppelskivor. Bilden gör den inte rättvisa; den är verkligen jättefin i verkligheten.

Jag älskar att ha huset fyllt med nejlikeapelsiner.

Hemma efter tre härliga dagar av julfirande, släktumgänge, kopiösa mängder mat, mysiga promenader, slöande, frågespelande och lite annat smått och gott. Det som är så skönt med att åka bort över juldagarna är, bland mycket annat, att kunna släppa den där järnkollen på allt som jag har här hemma. Där det inte är mitt ansvar att hålla koll på hur länge maten stått framme och blivit varm, om ljusen behöver bytas, granen vattnas, duken dammas, gäster underhållas, vinet fyllas på och så vidare. Då kan man vila upp sig på ett helt annat sätt, när man kan koncentrera sig fullt ut på bara det man har för händer just för ögonblicket.

Men samtidigt är det skönt att komma hem också, sova i sin egen säng och umgås med katterna och göra saker precis som man själv önskar. Nu har jag dessutom två dagars ledighet kvar! Jag tror att jag ska försöka läsa mycket, lösa korsord, mysa i soffan och promenera i skogen. Inte vara så jäkla duktig och "passa på" med en massa trista sysslor bara för att jag hinner. Det hinner jag säkert ändå tids nog.

Förväntan

Nu åker jag till Unbyn och firar jul. Jag tog några bilder på julgran och grejer här hemma för en stund sen, men nu hinner jag ju inte lägga in dem. Äsch, ni får se när vi hörs nästa gång. Ifall det inte blir förrän i mellandagarna så passar jag på att säga GOD JUL alla fina!

Irma i julklappsinfernot för två år sen.

Fem dagars väntan

Julveckan är här och det börjar bli dags att slutspurta med förberedelserna. Jag känner mig dock ovanligt lugn i år. Julafton firar jag som vanligt hos föräldrarna i Unbyn, så julmaten bekymrar jag mig inte mer om än jag har lust med. Bidrar med lite chokladstint godis, ruskigt explosiv senap och egna bakverk, och så gör jag en julskinka för att kunna ha här hemma och riktigt frossa i tillsammans med nämnda senap. Det är ju nästan det bästa med julen, att få näsan halvt bortfrätt av farliga skinkskivor. Haha.

Annars har vi bestämt oss för att strunta i julklapparna i år inom familjen. Istället åker vi ner till min bror med sambo i Umeå under trettonhelgen och bjuder varandra på överdådig middag på Viktoria. Kommer bli finfint. Och vilken lättnad att slippa byta onödiga prylar med varandra. Prylar som alla ändå kan skaffa sig själva när och om de vill. Nu när vi alla är vuxna och har stadiga inkomster så känns det så krystat på nåt sätt, hela julklappsgrejen. Dyker det upp barn i familjen i framtiden så blir det väl annorlunda, men just nu känns det bara så rätt att skippa den extra stressen och överflödiga konsumtionen.

Kvar att fixa inför julen är mest det roliga - hugga julgran, ta in och klä den, julpynta lite mer i huset och göra nejlikapelsiner. Precis min melodi, för jag har bestämt mig för att strunta i så mycket som möjligt av det jobbiga med julen och bara göra det som jag tycker är roligt. Plus lite städning då, men det kommer man ju inte ifrån oavsett tid på året.

Bilder från julafton ifjol. Det var iskallt och magiskt vackert.

Cherrypicking

Årets nyårsgalej närmar sig, och det brukar också innebära inköp av årets tjusigaste klänning. Vanligtvis väljer jag något som sticker ut lite, och gör jag inte det så har jag åtminstone ett par extravaganta skor på fötterna. I år känner jag dock för att vara mer klassiskt elegant, och när jag såg den här i Vero Modas webbshop så blev jag helsåld. Den kommer jag att kunna använda många, många gånger och alltid känna mig snygg i.

Förutsatt att den ser likadan ut i verkligheten och passar som den ska då. Jag har inte fått hem den ännu, och visst är det alltid lite nagelbitarmoment innan man packat upp paketet. Men samtidigt är det ju en del av tjusningen.

Färs- och levergryta

Jag har inte ätit lever, förutom i leverpastej, sen mellanstadiet tror jag. Har varit sugen på att prova men samtidigt ganska skeptisk. Härom veckan upptäckte jag att det finns malen lever i små plastkorvar i frysdisken i affärerna, vilket ju är perfekt om man vill slippa den slibbiga hanteringen. Jag började med att fräsa lök och ungefär ½ kg älgfärs, sen tillsatte jag ½ förpackning av levern (150 g), två buljongtärningar, salt, peppar och lite vatten. Det fick puttra under lock en stund, och så tillsatte jag tomatpuré, sambal oelek och lite creme fraiche, så att det blev som en vanlig köttfärssås ungefär.

Serverades med kokt potatis och inlagda grönsaker och det var faktiskt riktigt gott - lätt leverdoft och smaken var ännu svagare, det smakade nästan bara köttfärssås. Bra för en levernoob som mig som vill lära mig lite försiktigt och sudda ut hemska gamla skolminnen.

(De inlagda grönsakerna var förresten också en ny bekantskap. Jag hittade dem på Coop och märket heter Yonca. De var väldigt goda, ordentliga krispiga och inte alls med nån stark ättikssmak utan bara fräsch grönsak. Bra att ha hemma så här i vintertider.)